2 veckor kvar
Mmm det är det... 2 veckor kvar här i malmö, sen sticker jag. Är väl lika bra det, för jag mår inte så bra just nu. Känner mig inte direkt så välkommen här längre.
Mitt humör gå verkligen upp o ner. Hade tänkt att Niklas o jag skulle ha en sista helg tillsammans, men han verkar inte bry sig ett dugg. Jag är såå trött på att han inte bryr sig. Det var som att den dagen han gjorde slut så fanns jag inte mer. Så kan det väl inte va? Jag menar inte att han ska sitta o pussa på mig det är inte det. Men att han kan fråga lite hur jag mår, vad jag tänker på, hur allting känns att jag ska lämna allt det här. Han bryr sig inte. O inte berättar han något vad han känner eller tycker, men det borde jag vara van vid det här laget. Jag bryr mig om honom. Jag är rädd att han inte ska äta ordentligt, att han ska skita i jobbet o bara spela poker. Att han ska bli den nicke han var innan han träffade mig.
Nä nu lämnar jag den här skiten! Är trött på att behandlas så här.
Vi har sagt att vi ska vara vänner, men säger man inte alltid så när man gör slut? O hur blir det ? Det går en vecka så bråkar man om nåt o sen pratar man inte mer. Åhh Jag vill inte han ska försvinna ur mitt liv, men det kanske är lika bra. Eller?
Han har verkligen sårat mig, något så otroligt. Jag lämnade hela mitt liv o kastade mig i hans armar. Det vill jag aldrig göra igen!!!!
Jag försöker se positivt, men hur lätt är det....
Sen är det jobbet. Fick 11 000 i lön! Har aldrig fått så mycket innan. men nu måste jag säga upp mig? Är så himla frustrerande. Tänk om jag inte får nåt jobb? Vad faan gör jag då? Får ont i magen bara jag tänker på det...
Vill bara börja gråta, men jag ska jobba ´12 o vill inte vara alldeles rödgråten.
Om niklas inte möter mig på jobbet idag o min "dejt" dyker upp. Då går jag faan o fikar med honom o skiter i niklas.
Fast skulle jag må bättre av det? Troligtvis inte...
Mitt humör gå verkligen upp o ner. Hade tänkt att Niklas o jag skulle ha en sista helg tillsammans, men han verkar inte bry sig ett dugg. Jag är såå trött på att han inte bryr sig. Det var som att den dagen han gjorde slut så fanns jag inte mer. Så kan det väl inte va? Jag menar inte att han ska sitta o pussa på mig det är inte det. Men att han kan fråga lite hur jag mår, vad jag tänker på, hur allting känns att jag ska lämna allt det här. Han bryr sig inte. O inte berättar han något vad han känner eller tycker, men det borde jag vara van vid det här laget. Jag bryr mig om honom. Jag är rädd att han inte ska äta ordentligt, att han ska skita i jobbet o bara spela poker. Att han ska bli den nicke han var innan han träffade mig.
Nä nu lämnar jag den här skiten! Är trött på att behandlas så här.
Vi har sagt att vi ska vara vänner, men säger man inte alltid så när man gör slut? O hur blir det ? Det går en vecka så bråkar man om nåt o sen pratar man inte mer. Åhh Jag vill inte han ska försvinna ur mitt liv, men det kanske är lika bra. Eller?
Han har verkligen sårat mig, något så otroligt. Jag lämnade hela mitt liv o kastade mig i hans armar. Det vill jag aldrig göra igen!!!!
Jag försöker se positivt, men hur lätt är det....
Sen är det jobbet. Fick 11 000 i lön! Har aldrig fått så mycket innan. men nu måste jag säga upp mig? Är så himla frustrerande. Tänk om jag inte får nåt jobb? Vad faan gör jag då? Får ont i magen bara jag tänker på det...
Vill bara börja gråta, men jag ska jobba ´12 o vill inte vara alldeles rödgråten.
Om niklas inte möter mig på jobbet idag o min "dejt" dyker upp. Då går jag faan o fikar med honom o skiter i niklas.
Fast skulle jag må bättre av det? Troligtvis inte...
hjälp mig!
jag önskar någon kunde bestämma vad jag ska göra med mitt liv! In i minsta detalj (är det ett citatfrån jönssonligan?) Fast det skulle aldrig gå. Jag är för kräsen. Men jag är så vilsen. Har nog aldrig varit såhär vilsen, eller jo... efter studenten var det nog värre. Tänkte jag skulle lista några förslag som jag går o tänker på så får ni som läser säga vad ni tycker är bäst. Ni kan inte bestämma, för det ska jag försöka göra själv=)
1. Stanna här i malmö, leta efter ett rum eller en 1:a och jobba på stadium i minst 8 månader. Fördel: slippa leta jobb + pengar! Nackdel: leta bostad + leva som en eremit helt ensam utan tv i 8 mån.
2. Åka till oslo, bo hos em o ida. Fördel: Förhoppningsvis tjäna mycket pengar + umgås mycket med mina kompisar. Nackdel: Leta nytt jobb + ny miljö igen.
3. Åka hem till norrköping, bo hos min mamma med bröder. Fördel: Skönt att vara hemma + börja spela fotboll + vänta på att alla mina kompisar kommer hem oxå + träffa sandra närsom. Nackdel: Leta nytt omöjligt jobb + bo hemma? nja..
4. Dö och skänka mina 5000 kr till fattiga barn. Fördel: slipper tänka mer. Nackdel: får aldrig mer träffa mina vänner o familj.
Det är nu jag behöver er! Säg det förslaget ni tycker är bäst och varför. Eller om ni kommer på ett nytt förslag. Hjälp mig!
Niklas ska gå ut med sina kompisar på fredag. Blir alldeles tom när jag tänker på det. Visst förstår att han vill träffa sina kompisar, men får inte jag det vill jag inte att han ska det heller. Ja jag vet det är egoistiskt, men jag mår redan piss och tanken på att han ska ut o dricka som singel gör det inte bättre.
åhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh
1. Stanna här i malmö, leta efter ett rum eller en 1:a och jobba på stadium i minst 8 månader. Fördel: slippa leta jobb + pengar! Nackdel: leta bostad + leva som en eremit helt ensam utan tv i 8 mån.
2. Åka till oslo, bo hos em o ida. Fördel: Förhoppningsvis tjäna mycket pengar + umgås mycket med mina kompisar. Nackdel: Leta nytt jobb + ny miljö igen.
3. Åka hem till norrköping, bo hos min mamma med bröder. Fördel: Skönt att vara hemma + börja spela fotboll + vänta på att alla mina kompisar kommer hem oxå + träffa sandra närsom. Nackdel: Leta nytt omöjligt jobb + bo hemma? nja..
4. Dö och skänka mina 5000 kr till fattiga barn. Fördel: slipper tänka mer. Nackdel: får aldrig mer träffa mina vänner o familj.
Det är nu jag behöver er! Säg det förslaget ni tycker är bäst och varför. Eller om ni kommer på ett nytt förslag. Hjälp mig!
Niklas ska gå ut med sina kompisar på fredag. Blir alldeles tom när jag tänker på det. Visst förstår att han vill träffa sina kompisar, men får inte jag det vill jag inte att han ska det heller. Ja jag vet det är egoistiskt, men jag mår redan piss och tanken på att han ska ut o dricka som singel gör det inte bättre.
åhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh
Slut
Nu är det slut. Niklas gjorde slut med mig ikväll. Det finns ingen möjlighet att det kommer att ändras. Från att ha allt (pojkvän, jobb o bostad) till ingenting. Jag vet inte vad jag ska göra. Han sa att han inte älskar mig lika mycket längre. Snacka om att den kommentaren är jobbig att höra. Vad gör jag? Vad ska jag göra? Hur blir det med mitt jobb? Ska jag bli arbetslös nu igen när jag äntligen fått jobb? Jag har så många frågor så jag vet inte vad jag ska göra. Det värsta av allt är att jag inte vill leva längre. Det är sant, jag vill helt bokstavligt inte leva längre. Vad gör man åt det? Ska jag bara gå och dö?